Antal sidvisningar senaste 30 dagarna

torsdag 3 juni 2010

FACEBOOK ÄR MÄKTIGARE ÄN BROSCHYREN!

Försvarsmakten tar nu på allvar steget in i den digitala, interaktiva eran. Den här veckan drar FM i gång årets stora utåtriktade kampanj, som ytterst har ett synnerligen hedervärt syfte: nämligen att göra det möjligt att göra jobbet. Försvarsmakten ska från nästa år rekrytera runt 6 000 personer per år. Sextusen! Det finns ingen arbetsgivare i Sverige som är i närheten av det rekryteringskravet!

För att det ska gå behöver Försvarsmakten vara och uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. En modern arbetsgivare tar sina medarbetare på allvar, för en ständig dialog och erbjuder attraktiva uppgifter och utvecklingsmöjligheter. Jag har nyss laddat ner en app till min iPhone, som utmanar mig att testa om jag har det som krävs för att kunna lösa uppgifter i Försvarsmakten.

Den nya kampanjen kommer nog att vinna fina reklampriser om ett halvår eller ett år, men innan dess kommer Försvarsmakten på sedvanligt manér hudflängas. Antingen är reklamen obegriplig eller för suggestiv eller så bedöms bara TV-reklamen för sig eller så anklagas myndigheten för att lägga statliga miljoner på opinionsbildning (vilket tydligen är fult numera).

Det nya i sommarens kampanj är att Försvarsmakten inbjuder till diskussion. Vad tycker du om försvarets uppgifter? Anser du att den svenska demokratin behöver försvaras? Kan militära maktmedel behövas för det, eller ska svenska soldater och sjömän ägna sig åt annat? Att bistå vid naturkatastrofer, är det en rimlig uppgift? Ska vi fortsätta att satsa hårt på fredsfrämjande insatser utomlands eller är det hemmavid som försvaret ska verka i första hand?

Jag är glad att att se att Försvarsmakten inte står och stampar utan visar att ledordet ÖPPENHET tas på allvar. Alla är välkomna att diskutera den förändrade Försvarsmakten och det sker under full öppenhet med Facebook som viktig plattform. De unga människor som tillhör huvudmålgruppen för rekrytering har i många fall helt andra åsikter om försvarets uppgifter än de som är något äldre. Det är alldeles nödvändigt att det förs en livlig (och gärna kunnig) diskussion om vårt militära försvar. Och den är alldeles för viktig för att bara skötas av politiker!

Försvarsmakten har gjort en bred undersökning bland svenska folket, och jag vet att flera av resultaten har överraskat. Bland annat är synen på behovet att försvara vårt eget territorium mycket varierande i befolkningen.

Varumärket Försvarsmakten har haft det besvärligt i ett antal år, vilket nog medför att en och annan kommer att mer eller mindre avsiktligt missförstå den nya kampanjen. Men jag vet att den är på allvar. Ju livligare diskussion som uppstår på Facebook och på andra håll, desto bättre för Försvarsmakten. Det går inte att rekrytera 6 000 unga årligen om försvarets kommande uppgifter inte diskuteras - både av dem som ska lösa dem och alla vi andra som som förväntas ha nytta av att uppgifterna blir lösta.

Redan nu finns det information och tester på www.forsvarsmakten.se och om du svarar på testet kan du koppla resultatet direkt till din profil på Facebook. Det har jag själv redan gjort. Där framgår vad jag själv tycker är viktigast bland tänkbara uppgifter för Försvarsmakten.

P.S. 15 juni - nu har medierna vaknat, bl a SvD och Resumé skriver om hård kritik mot kampanjen (syftar enbart på TV-reklamfilmerna vad jag förstår). Hoppas att pseudodebatten så småningom leder vidare till en relevant debatt om Försvarsmaktens nya uppgifter och nya personalförsörjningssystem. D.S.

P.S.2 Nu har Resumés chefredaktör Viggo Cavling kommenterat kampanjen och kritiken mot den. Han hävdar att kampanjen är suverän och att kritiken i morgonens SvD är strunt. D.S.

tisdag 1 juni 2010

JAN GUILLOU FÖRLORADE MOT EXPRESSEN

I dag har Pressens Opinionsnämnd friat Expressens publiceringar om Jan Guillous samröre med den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB. Fyra ledamöter var skiljaktiga, men majoriteten friade Expressen. Här är nämndens resonemang:

”Opinionsnämnden anser liksom PO att ämnet för publiceringarna hade stort allmänintresse.
Jan Guillou har gjort gällande att han genom publiceringarna, och då främst genom uttrycken ”hemlig sovjetagent” och ”KGB-agent” (rätteligen ”KGB-uppdrag”; nämndens anmärkning) på tidningens löpsedlar och förstasidor, osant utpekats som spion och därmed som skyldig till grov brottslighet.
Såvitt framgår var utgångspunkten för artiklarna Arne Lembergs anmälan till Säpo år 1967. Anmälan hade utmynnat i ett ställningstagande från Säpo av innebörd att det som Lemberg beskrivit knappast kunde anses vara brottsligt. Säpos slutsats återgavs i Expressens publicering.
Jan Guillou fick genom tidningen del av Lembergs uppgifter i Säpo-anmälan och fick bemöta uppgifterna. Enligt tidningen bekräftade han att misstankarna om att han tog uppdrag från den sovjetiska säkerhetstjänsten till stora delar var korrekta. Jan Guillou berättade enligt artiklarna bl.a. om hur det gick till när han lät sig värvas av KGB, om hemliga möten och om att han hade levererat två texter och fått ersättning varefter samvaron övergått i politiska samtal. Jan Guillou uppgav vidare att avsikten från hans sida med kontakterna varit att journalistiskt avslöja hur KGB opererade i Sverige. Som Opinionsnämnden har uppfattat Jan Guillou anser han att hans egna uppgifter i huvudsak redovisades korrekt i tidningen.
De omfattande publiceringarna innehöll vidare olika namngivna personers bedömningar av Jan Guillous agerande. Några av personerna antydde att Jan Guillou kunde ha gjort sig skyldig till brott. I vissa av tidningens egna kommentarer ifrågasattes Jan Guillous uppgifter om syftet med KGB-kontakterna. I artiklarna fanns även beskrivningar av personer i Sverige och utlandet som dömts för spioneri.
Enligt Opinionsnämndens mening har de på löpsedlarna och förstasidorna använda uttrycken inte någon helt klar innebörd. Sedda för sig kan de inte sägas ha inneburit att Jan Guillou för läsaren har utpekats som skyldig till brottet spioneri. Frågan är då om löpsedlarna och förstasidorna tillsammans med innehållet i det omfattande artikelmaterialet har inneburit ett sådant utpekande.
Även om Jan Guillou i publiceringarna inte utpekades som spion kan innehållet i löpsedlarna och artiklarna sammantaget möjligen ha lett läsarens tankar till spioneriverksamhet. Av avgörande betydelse för den pressetiska bedömningen av publiceringarna är emellertid enligt Opinionsnämndens mening att artiklarnas innehåll såvitt framkommit var i huvudsak korrekt samt det förhållandet att Jan Guillou fick omfattande utrymme för att komma till tals. Mot denna bakgrund finner nämnden att han inte kan anses ha tillfogats en oacceptabel publicitetsskada.
Det finns alltså inte skäl för pressetiskt klander av tidningen.”


Ja, det är inte världens mest stenhårda friande. En del av förklaringen till beslutet är att ordet "agent" tycks betyda olika saker för olika personer. Denna osäkerhet tycks vara en bidragande faktor till att Opinionsnämnden inte vill fälla Expressen.

Jan Guillou själv har tagit mycket illa vid sig och känner sig utpekad som landsförrädare. Trots att han är stark och etablerad, trots att han har fått ge sin syn både i Expressen och på andra ställen, känner han sig skadad av publiceringen. Det kan man göra sig lustig över om man vill, men jag tycker att den som är mycket stark också måste vara mycket snäll. När det gäller att skildra enskilda personers övertramp, tvivelaktiga extraknäck eller ungdomssynder är medierna en mycket stark makt.

Många journalister, inklusive Expressens chefredaktör, anser att den här PO-processen har visat att Yrsa Stenius är inkompetent för sitt jobb. Den slutsatsen drar jag inte, men jag är orolig för att det blir mycket svårt att rekrytera nästa PO.

P.S. Jan Guillou har kommenterat nämndens utslag för Svt Kulturnyheterna. D.S.