Antal sidvisningar senaste 30 dagarna

lördag 10 juli 2010

SÅ BORDE LITTORINS AVGÅNG HA KOMMUNICERATS

Många olika intryck och känslor slår till samtidigt när Littorinaffären går in på fjärde dygnet. Det går inte att finna några vinnare i detta, utom möjligen dem som tycker att det är bra att en valrörelse överskuggas av vältrande i privata tragedier. Men det sorgliga är att Sven Otto Littorin och regeringen tycks ha bidragit till att förlänga plågan och förvärra skadan. Min kollega Paul Ronge kallar det i sin blogg för en "iskall och cynisk krishantering".

De flesta kände till den oförsonliga vårdnadstvisten med exhustrun, och det är i efterhand svårt att förstå att arbetsmarknadsministern ens försökte klara sitt tunga uppdrag medan privatlivet var i uppror. Jag tror att det var dumdristigt att inte ta timeout när tvisten blev hätsk och utdragen.

Tuff och omänsklig

Med detta i bakgrunden är det lätt att förstå att Littorins ministertid har varit tuff och stundtals omänsklig. Han berättade i onsdags att han haft flera djupa depressioner och att han inte är en Snövit. Men hans huvudbudskap var att hans barn hade jagats av skrupellösa journalister och att den otäcka erfarenheten, i kombination med vårdnadstvist och medial granskning, innebar att gränsen var nådd. Nu skulle han bli en privatperson igen.

När jag skriver det här har jag just nåtts av nyheten att hans ombud i vårdnadstvisten, advokat Birgitta Hållenius, meddelar att Littorin förnekar brott. Det var ett besked i elfte timmen, och dessutom överlämnat av fel person. Ändå måste vi som nu diskuterar affären utgå från att vi inte kan vara säkra på om han köpt sex eller inte.

Därför tänker jag mig två scenarier, för hur Littorins och statsministerns kommunikation hade kunnat se ut i onsdags morse och förmiddag:

Om han är skyldig


"Välkomna till den här pressträffen. Jag har nyss begärt att få bli entledigad som statsråd. Skälet är en rad händelser och omständigheter i mitt privatliv, som har gjort att jag har blivit en belastning för regeringen. Det var inte möjligt för mig att sitta kvar eftersom det är för mycket som tar bort tid och kraft för de svåra politiska utmaningar som vi står inför. Jag är heller ingen stålman, och jag orkar helt enkelt inte längre.

Jag har haft ett ansträngande men inspirerande politiskt uppdrag. Jag befinner mig sedan mer än två år i en vårdnadstvist med min tidigare hustru. Jag har tidvis varit i dåligt mentalt skick, och jag har vid några tillfällen inte klarat att handla så som ett statsråd förväntas göra.

Min vardag har också tidvis inneburit en hård medial granskning, som också har drabbat mina barn. Det är det värsta en pappa kan råka ut för, att inte kunna skydda sina barn. Jag har tagit mycket illa vid mig av det, exempelvis när min 16-åriga dotter rings upp och får frågan hur det känns när pappa ligger på hjärtintensiven.

Men det som gör att jag avgår just i dag är en händelse igår på Visby flygplats. En journalist från ett stort nyhetsmedium konfronterar mig då med påståenden om att jag skulle ha begått ett brott för ungefär fyra år sedan. Det handlar om brott mot sexköpslagen, och jag ville där och då inte svara på frågan. Men eftersom jag tyvärr - vid ett tillfälle - har betalat för sex så är ju svaret på frågan ja, det har jag gjort. Och jag beklagar det hela mycket djupt förstås. Och det är tillräckligt för att jag ska vara en belastning för regeringen och för mitt parti.

Det här tillhör ju i princip privatlivet, men en ledande politiker får inte bryta mot lagen. Jag är också rätt säker på att den här händelsen kan komma att utnyttjas i både vårdnadstvisten och valrörelsen, och det hela riskerar att orsaka ännu mer smärta för mina barn, min fästmö och mig själv.

Så jag avgår, för regeringens och mitt partis bästa. Jag orkar inte hantera alla påfrestningar i livet samtidigt just nu. Jag är överens med statsministern att det är bäst för oss båda att jag lämnar min post nu, för jag vill att valrörelse ska handla om annat än enskilda politiker som har personliga tillkortakommanden och som är utsatta för hård press både på den offentliga och privata scenen. Jag hoppas att ni har förståelse för att jag inte tar några frågor."

Ovanstående budskap präglas av öppenhet och ansvar. SOL medger att ett mediums frågor har haft inverkan på hans och statsministerns beslut att avgå nu. Han medger sina handlingar och tar ansvar för dem, samtidigt som han berättar att han anser att mediegranskningen delvis varit omänsklig.

Men om Littorin är oskyldig till sexköp eller liknande gärningar, så kunde det här vara ett ansvarsfullt och klargörande budskap:

Om han är oskyldig

"Välkomna till den här pressträffen. Jag har nyss begärt att få bli entledigad som statsråd. Skälet är en rad händelser och omständigheter i mitt privatliv, som har gjort att jag har blivit en belastning för regeringen. Det var inte möjligt för mig att sitta kvar eftersom det är för mycket som tar bort tid och kraft för de svåra politiska utmaningar som vi står inför. Jag är heller ingen stålman, och jag orkar helt enkelt inte längre.

Jag har haft ett ansträngande men inspirerande politiskt uppdrag. Jag befinner mig sedan mer än två år i en vårdnadstvist med min tidigare hustru. Jag har också tidvis varit i dåligt mentalt skick, särskilt i våras.

Min vardag har också återkommande inneburit en hård medial granskning, som har drabbat mina barn. Det är det värsta en pappa kan råka ut för, att inte kunna skydda sina barn. Jag har tagit mycket illa vid mig av det, exempelvis när min 16-åriga dotter rings upp och får frågan hur det känns när pappa ligger på hjärtintensiven.

Men det som gör att jag avgår just i dag är en händelse igår på Visby flygplats. En journalist från ett stort nyhetsmedium konfronterar mig då med påståenden om att jag skulle ha begått ett brott för ungefär fyra år sedan. Det handlar om brott mot sexköpslagen, och jag ville där och då inte svara på frågan vilket jag ångrar nu efteråt. Men jag blev så chockad och illa berörd av anklagelsen som jag betraktar som ren smutskastning så jag gick bara därifrån. Men när jag har reflekterat över den här nya anklagelsen så har jag kommit fram till att jag nu är en belastning för regeringen och för mitt parti.

Låt mig säga detta klart och entydigt: Jag har INTE köpt sex av den här kvinnan och inte heller av någon annan. Jag är oskyldig till brott mot sexköpslagen. Tidningens uppgifter är osanna, har ingenting med verkligheten att göra. Men i vårt politiska klimat just nu räcker det ofta med en misstanke eller en anklagelse för att skadeskjuta ledande företrädare, och jag befarar att dom här osanna anklagelserna kan komma att utnyttjas i både vårdnadstvisten och valrörelsen, och det hela riskerar att orsaka ännu mer smärta för mina barn, min fästmö och mig själv.

Så jag avgår, för regeringens och mitt partis bästa. Jag orkar inte hantera alla påfrestningar i livet samtidigt just nu. Jag är överens med statsministern att det är bäst för oss båda att jag lämnar min post nu, för jag vill att valrörelse ska handla om annat än enskilda politiker som har personliga svårigheter och som är utsatta för hård press både på den offentliga och privata scenen. Jag hoppas att ni har förståelse för att jag inte tar några frågor."

Littorin hade kunnat välja den avgångsförklaring som passar. Och det hela hade kunnat kommenteras av en statsminister som visar hjärta, i stället för den distanserade kyla som han visade både i onsdags och i förmiddags. Jag utgår i exemplet från att Littorin till sin statsminister sagt sig vara oskyldig till medieanklagelsen.

Reinfeldt kunde ha sagt:

"Jag förlorar i dag en uppskattad medlem av regeringen. Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin vill entledigas, och jag är överens med honom att det är det bästa som kan ske eftersom han just nu inte har möjlighet att göra sitt jobb med det fokus och det förtroende som är önskvärt.

Skälet är att han har levt under mycket hård press efter sin skilsmässa för fem år sedan, och igår blev han konfronterad av ett nyhetsmedium som påstod att han har begått brott mot sexköpslagen. För mig har han bedyrat att han är oskyldig, och jag har haft långa resonemang med honom om medieuppgifterna. Men dessa anklagelser, tillsammans med den påfrestning som han redan lever under i form av en uppslitande vårdnadstvist, gör att han helt enkelt inte orkar stanna kvar som minister. Och om man inte orkar, då ska man avgå.

Jag har uppskattat Sven Otto i många år, både som vän och arbetskamrat. Jag kommer att sakna honom, men en arbetsmarknadsminister måste ha fullt fokus på jobben. Då får man inte vara för betungad eller distraherad av turbulens i privatlivet. Därför avgår Sven Otto Littorin."

Jag hade föredragit en krishantering som var rak och öppen med plats för känsla för den som är i centrum för historien. Om Littorin och Reinfeldt hade agerat så här i onsdags så hade kanske Aftonbladet hållit inne med vittnesmålet från ”Anna, 30”.

Men nu kom fokus i Littorins budskap på reportrars yrkesetiska övergrepp på de tre barnen, och Littorin låtsades inte om Aftonbladet och sexköpsanklagelsen. Och statsministern intog en kall, närmast oberörd attityd till sin forne kumpan och partikamrat. Hans ordval har understrukit detta, han säger att Littorin ”angivit privata skäl” och andra kanslisvenska ordvändningar. Detta sammantaget tycks ha triggat Aftonbladet att publicera anklagelserna stort uppslaget.

Förutom att en öppnare och mänskligare krishantering hade varit bättre för regeringen och Sven Otto Littorin, skulle det ha möjliggjort en början på valrörelsen som i större utsträckning handlade om Sveriges och Europas framtidsfrågor.

49 kommentarer:

Anonym sa...

"Jag är särskilt intresserad av språket och hur det brukas och missbrukas."

Rätt kul att detta är skrivet av dig som inte kan skriva ren och ordentlig svenska.

Staffan Dopping sa...

Jaså du. Jag försöker rätta mina fel och hjälper ibland andra att rätta sina. Då ägnar jag mig inte åt att håna dem och jag berättar också alltid vem jag är. Så gör jag.

Anders Granlund sa...

Bra svarat Staffan, på ordentlig svenska dessutom :-)

Erik Wiklund sa...

Intressant. T o m "utomordentligt klargörande", på ren kanslisvenska :)

Anonym sa...

Ta inte åt dig! Du har på ett bra sätt sammanfattat hur det hela skulle ha skötts! Konstigt bara att ett sådant synsätt inte varit naturligt för de närmast berörda!

Mats sa...

"I did not have sex with that woman"

Maxivendel sa...

Är det någon som undrar varför just AB kommer med denna "nyhet" just i denna vecka? De har ju enligt egen utsago vetat om det i 4 år. Luktar det inte Sossejobb bakom det hela?

Tror inte det här kommer att hjälpa Mona och hennes gelikar utan tvärtom visar det att de gör vad som helst för att komma tillbaka till makten, klättra över lik är vad de har för vana att göra. Som Svensk skäms jag för att AB fortfarande erhåller pressstöd.

Tror jag köper Väntihäcken eller Häntivecket istället och sen röstar genom att kasta pil på en tavla.

Ni som anser er kunna rättstavning odyl, jag bryr mig inte så FO.

Staffan...gillade din Freudianska slip häromåret, riktigt roligt.

Jonathan sa...

Jag måste säga att din analys här är bra mycket bättre än den analys som står i SvD om vad som borde gjorts.

Lars Kroon sa...

Staffan Dopping är en person jag alltid högaktat. Jag kan inte annat än berömma hans bedömning av hur fallet Littorin hanterats.
MEN: 1. Varför kommer kvinnan med dessa uppgifter två månader före ett val ? Hon har haft många år på sig att lägga fram uppgiften.
2. Ännu har inga bevis lagts fram.
Även om Aftonbladet påstår sig ha sett det. En tidning som jag har föga tilltro till. I samma klass som den engelska tabloid pressen

MartinE sa...

Håller helt med i din analys om hur en krishantering borde skötts. Det skedde en rad plumpa misstag från Reinfelt. Jag antar att Littorin i mångt och mycket agerade i affekt på presskonferensen men borde han inte fått mer stöd där och inte sitta ensam där. Men det allvarligaste var att Reinfelt spelade med allternativt inte stoppade angreppet på Media. Det känns inte proffesionellt och var falskt. Sedan att både distansera sig från Littorin samtidigt som man säger att han är oskyldig skickar väldigt blandade signaler. Är han oskyldig är det ens ansvar som chef och vän sen mer än 20 år att stå upp för sin vän fullt ut. Det lite som skämtet I det här står jag bakom dig, långt långt bakom.

malcolm pauls sa...

Littorin nekar redan på flygplatsen. Littorin säger” nej, nej” och ”absolut inte” på frågan om han har köpt sex, men journalisten fortsätter att jaga på och då få han svaret "inga kommentarer". Hur många gånger måste ”nejen” och ”absolut” inte upprepas för att de ska gälla. Det är väl ändå en naturlig följd att svara ”inga kommentarer” om han redan har avgivit flera ”nej” och ett ”absolut inte”. Och varför undanhöll AB de svaren flera dagar? … Lyssna på http://www.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/inrikes/article7447354.ab

Louise sa...

Staffan, du som även arbetat som journalist. Vad tycker du om att Aftonbladet publicerar anklagelserna även fast SOL avgått? Och är det rätt av Aftonbladet att publicera sådan smutskastning på så lösa grunder? Tänker på medieetiken.

Anonym sa...

Onekligen kastar denna "affär" ett lite annorlunda ljus på justitieminister Asks hysteriska utbrott för någon månad sen om att man borde skicka gredelina brev till MISSTÄNKTA sexbrottslingar/sexköpare så att de fick skämmas offentligt. Tänkte hon månne på någon bekant där?

Är detta rent av förklaringen till att hon då kunde sitta kvar trots sitt urusla omdöme? Vilka visste vad när?

En Roland

Staffan Dopping sa...

Till Malcolm och Louise: Littorins svar på Visby flygplats är svårtolkade, vad betydde egentligen hans "nej, nej"? Reporterns försök att få en dementi eller bekräftelse leder inte till någonting entydigt och klart. Om det ändå skulle vara att betrakta som dementi så är det ändå vilseledande av SOL att vid avgångspressträffen inte låtsas om konfrontationen med Aftonbladet.

Pressetiken: jag anser att situationen som nu råder har skapats av växelspelet mellan Aftonbladet och Littorin/statsministern. Och hade Littorin agerat annorlunda i onsdags morse och inte vilselett om grunden till avgången då så skulle troligen Aftonbladet aldrig ha publicerat sexköpsanklagelsen.

Denna situation med en brådstörtad ministeravgång mitt under Almedalsveckan är så ovanlig och skakande för regeringspartiet moderaterna att allmänintresset måste sägas vara mycket högt. Det innebär, enligt min mening, att det är försvarbart ATT berätta om uppgifterna om sexköp - trots att det innebär en omfattande publicitetsskada för SOL och hans familj. Men det är inte försvarbart att rota i intima detaljer kring påståendena och att publicera privatlivsfakta som är irrelevanta för den politiska turbulensen. Om sådant sker (och det är möjligt att det redan skett) så är det DÄR som pressetiska principer har kränkts, anser jag. Men gränsen passeras alltså inte vid en återhållen rapportering om sexköpsmisstanken i sig.

Anonym sa...

@Malcolm Pauls: Littorins nej på flyplatsen var inte ett svar på en fråga. Reportern säger ungefär "vi har kontakt med en kvinna som påstår att du har köpt sex av henne" varpå L säger "näe, nej men snälla...". Han dementerar aldrig att han har köpt sex, trots att han blir given många möjligheter.

Rursus sa...

Jo, så borde kommentarerna nog ha sett ut, men det kräver antagligen en rejäl förmåga till självkritik och jävlar-anamma att kunna stå upp och "ta tjuren vid hornen". Inte vem som helst, utan bara den hårda eliten klarar av att göra korrekt i en situation där det mesta verkar vara på väg att krascha. Den eliten tror jag inte Reinfeldt har samlat ihop, oavsett vilken självbild de "nya" moderaterna kan tänkas ha...

Linda sa...

Bra skrivet! Någon måste ha fått totalt hjärnsläpp när den där presskonferensen planerades.
För övrigt intresserar det mig att det påstådda brottet inträffade vid en tidpunkt då regeringen verkligen var under luppen och alla statsråd fick krypa till korset med eventuella lik i garderoben på grund av Stegö Chiló och Borelius-historierna. Om det här stämmer undrar man ju vad som sades och tänktes då.

Doris sa...

Det klokaste jag läst idag. Jag skrev om det i min blogg:
http://hissochdiss.blogspot.com/2010/07/varfor-varfor-varfor-inte-tala-sanning.html

Louise sa...

Tack för intressant svar! Jag undrar en sak till. Varför inte köra på ditt tal två, med rubriken "om han är oskyldig", oavsett om han är skyldig? Det kanske låter som en konstig fråga, men Varför erkänna för alla när man ändå ska avgå?

Anonym sa...

Det finns en tredje möjlig situation; Littorin är skyldig till något mycket grövre, t ex pedofili (jag säger inte att det är så, bara att det är ett scenario).
Vilket tal skulle Littorin hållit då? Den valda krishanteringen är kanske den bästa?

Leffe sa...

Alltid lätt att säga vad han skulle ha gjort i efterhand - ingen utanför den inersta kretsen vet vilka resonemang som legat bakom Littorins uttalanden där på morgonen.

Det är dessutom för tidigt att utvärdera denna historia. Vänta några månader och du gör kanske en annan bedömning av vad han borde ha gjort.

Jag tycker t.ex. att det bär för långt att säga att han försökte vilseleda om skälen. Han sa att han inte orkade längre, med omsorg om sig själv och sina barn. Jag tror att det var det bärande skälet för avgången.

Aftonbladet hotade publicera en anklagelse om ett preskriberat brott, en anklagelse som aldrig kan bli rättsligt prövad. En person som är pressad av en hård vårdnadstvist orkar kanske inte göra mer än vad Littorin nu gjorde, inte ens med stöd från den lilla staben som fanns till förfogande.

Slutligen, som kommentar till ditt förslag på vad han skulle säga om han anser att anklagelsen är fel - vore det inte fel att göra en parafras på Clinton? Det skulle ju bli ett asgarv på presskonferensen, eller är det det som du menar vore bra?

anita sa...

Aftonbladet har inte vetat om detta i fyra år, som någon skrev i en tidigare kommentar. Orsaken till att kvinnan gått till pressen var att hon läst om fallet Göran Lindberg under våren. Hon ville visa att det finns fler män i uppsatta positioner som inte lever som de lär.

Anonym sa...

Problemet är att jag tror inget av alternativ passar Littorin personliga läggning, titta på hur han, Schenström och de andra hanterade Per Bill.

C.d.W

Rursus sa...

Anonym sa...

Det finns en tredje möjlig situation; Littorin är skyldig till...

Det där borde du av moraliska skäl hålla inne med, främst därför att man inte slår på en som ligger, och sedan därför att det inte finns något i Aftonbladet som tyder på att du har rätt, snarast att du sitter och hittar på bara för att svärta ner Littorin mer än nödvändigt. Om du inte bara är en elak människa som gillar att hämnas, så borde du ge dig på andra makthavare som förtjänar minst lika mycket däng som Littorin nu äntligen och rätteligen har fått utstått.

bigge sa...

Jag håller med i nästan allt, undrar dock om det verkligen är nödvändigt att erkänna att han köpt sex om han nu har gjort det. Å andra sidan kan det ju vara en försvårande omständighet om Littorin inte vet vilka uppgifter som AB sitter inne med. Håller deras "bevisning" eller inte? Kan den ifrågasättas anser jag att Littorin kunnat välja att neka eller välja att inte kommentera med hänvisning till att frågan rör hans privatliv.

Däremot håller jag helt med om att Reinfeldt borde ha visat mer medmänsklighet och inte vänt Littorin ryggen. Det hade han inte haft något att förlora på.

Vore intressant att få din syn på framförallt mitt första stycke.

Anonym sa...

@ Rursus, "Det där borde du av moraliska skäl hålla inne med..."
Jag reserverade mig med att det var helt hypotetiskt. Dopping ger två förslag på hur Littorin borde sagt. Antagandes att vi inte vet sanningen infinner sig det tredje scenariot; att Littorin gjort mycket mer. Det kan förklara varför avgången såg ut som den gjorde och det gör också att Doppings förslag på krishantering inte blir komplett. Jag hoppades på en komplettering av hans hantering.

Staffan Dopping sa...

UPPSAMLING

Hej, jag samlar ihop några inkomna kommentarer och svarar så gott jag kan, men denna post blir tämligen lång - hoppas ni har överseende.

"Varför erkänna för alla när man ändå ska avgå?"

Jo det är önskvärt att säga sanningen om ett av syftena med framträdandet är att avskilja affären från partiet och regeringen och undvika ett uppflammande drev. Så fungerar medie- och politiklogiken.

"Varför kommer kvinnan med dessa uppgifter två månader före ett val ? Hon har haft många år på sig att lägga fram uppgiften."

Kvinnan har läst om förre polischefen "Kapten Klänning" under våren och det har väckt hennes egna känslor och tankar. Så fungerar det ofta i medievärlden att en viss händelse triggar fram liknande, även om det kan vara ålderstiget. Jag kan inte bedöma sanningshalten, men det avgörande är att Aftonbladets bedömning är att hon är trovärdig. Jag är rätt övertygad om att tidningen ärligt tror på sin "källa".

"Ännu har inga bevis lagts fram".

Nej, men detta är en medial/politisk affär, inte juridisk. Även om det ursprungligen handlar om ett påstått brott så rör sig denna sak i en politisk offentlighet. Och OM kvinnans berättelse är ogrundad är det rimligt att förvänta sig en våldsamt kraftfull dementi från SOL. En sådan har som bekant inte inkommit, och hans advokats lama inlägg i lördags betraktar jag som en inlaga i den pågående vårdnadstvisten.

Visst är det djupt obehagligt att anklagelser om påstådd brottslighet avhandlas på den mediala scenen, men så är verkligheten i toppolitiken. Om man arbetar i förtroendebranschen så får man anstränga sig, och eventuella lik i garderoben bör man inte slarvigt lämna kvar utan åtgärd.

"Vore det inte fel att göra en parafras på Clinton? Det skulle ju bli ett asgarv på presskonferensen, eller är det det som du menar vore bra?"

Jo du har rätt. Just förslaget till ordval i försäkran om att han inte köpt sex tillhörde inte mina mest övervägda ord i bloggposten. Där finns det alla skäl att utveckla - tack för den berättigat kritiska synpunkten!

"Han hade kunnat välja att neka eller välja att inte kommentera med hänvisning till att frågan rör hans privatliv."

Jag ser det som otänkbart för en hög politiker att kommenterar brottspåståenden med att det tillhör privatlivet. Möjligen kan man avstå från att alls kommentera vad man gjort om avgångsskälet går ut på att man är knäckt, i psykisk obalans etc. Men då bör explicita anklagelser mot elaka medier utgå.

Det är också starkt önskvärt att budskapet i den avgående ministerns anförande stämmer överens med det som sedan statsministern säger. De ska dessutom vara sanna och inte präglas av glidningar och avledning (i båda fallen). Detta har inte varit fallet, och därför fortsätter nu affären att leva och statsminister Reinfeldt riskerar ett drev. Öppenhet är enda vägen!

bigge sa...

Tack för svaret och vad som verkar vara en spännande blogg. Jag är nu besökare, men kommer att följa den med intresse!

Anonym sa...

Varför delger du inte läsekretsen följande juridiska realiteter?

Om Reinfeldt hade gått ut och offentliggjort anklagelserna redan innan AB:s publicering, så skulle han omöjliggjort Littorins chans att få upprättelse i en förtalsrättegång. Då hade AB nämligen inte spridit andra uppgifter än såna som redan var offentliggjorda av Reinfeldt själv. Detta borde väl alla landets journalister känna till, särskilt de som har redaktörsansvar eller som kallar sig mediekonsulter, så min fråga till dig och dina kollegor är: Varför tycker ni det är så självklart att Littorin inte ska få ngn chans att få upprättelse i en förtalsrättegång och varför mörkar ni dessa juridiska realiteter som jag nu beskrivit? /V

Anonym sa...

Vad sägs om följande scenario: SOL är faktiskt fullkomligt oskyldig och vet därmed att AB omöjligt kan ha några hållbara bevis. Därmed borde de inte heller kunna publicera något. Eftersom han är en erfaren politiker vet han att det trots det kan dras igång ett drev av minsta lilla antydan. Han befinner sig i en djup personlig kris och det här är droppen som får bägaren att rinna över. Han tänker på vad som kommer att hända med barnen och övriga i hans närhet om drevet går igång. Han bryter helt enkelt ihop och hoppas att om han avgår ska det bli ointressant för medierna att dra igång. De kan ju som sagt var inte ha några hållbara bevis. För att inte ge AB alibi att publicera sina lögner undviker han att nämna de på presskonferensen utan hänvisar enbart till de andra skälen, som skilsmässa, vårdnadstvist, omsorg om barnen och depressioner.
Går man själv ut och berättar om ryktena så ger man ju bara legitimitet till drevet att dra igång?

Pelle sa...

Anonym 12 juli 2010 16.37:
Vad du säger är att Staffan Doppings förslag på hantering är fel och att den presskonferens Lotto faktiskt valde att hålla skulle teckna honom i en bättre dager?
Jag håller inte med dig, nu uppfattas Lotto som skyldig, med Staffans hantering hade åtminstone jag tvekat - det hade varit ord mot ord.

Anonym sa...

Pelle, jag säger ingenting. Jag försöker tänka mig in i hur SOL och partiledningen kanske resonerade. Som Anonym säger 14.18 så, om man själv tar upp ryktet, så innebär det ju att man legitimerar för pressen att skriva om det.
Det är möjligt att AB hade fegat ur om att publicera om SOL hade varit rak med deras anklagelser, men jag tror inte det. AB anser ju uppenbarligen att deras bevis är trovärdiga och det är en säljande story som de lagt ner tid på att förbereda. De hade nog dragit igång i alla fall, men med stora rubriker om att SOL blåljuger hela svenska folket på sin presskonferens, vi har bevisen, och så drar det igång i alla fall.

spoudaios sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Staffan Dopping sa...

Tack för fortsatt kommenterande! Ett av inläggen berörde moderate riksdagsledamoten Per Bill, som för några år sedan var misstänkt för att berusad ha hotat eller möjligen slagits med en vakt på en restaurang.

Jag var på plats på Per Bills presskonferens på moderaternas högkvarter, och som jag minns det fick Per Bill tämligen ensam konfrontera reporterhopen och sköta sin egen krishantering. Han hade varit på vinprovning före incidenten, och han luktade vin och hade rödvinsfärgade tänder när han var i delo med krogvakten om jag minns rätt.

Det som jag uppfattade av denna händelse (som slutade med att brottsmisstankarna avskrevs) var att han lämnades ensam med anklagelserna (från Expressen den gången) och att han skulle ha offrats om det hela inte hade avlöpt väl juridiskt. Kanske är detta en kultur i moderaterna för den som hamnar "i blåsväder". Hur som helst så ger det intryck av att den som ställer till det för sig får klara sig bäst han kan. Jag hoppas att jag har fel, men väntar på tecken på att kulturen är mer kamratlig än så.

Om jag minns helt fel om Per Bill så är jag tacksam för komplettering eller korrigering.

Anonym sa...

Noterar att du inte vill svara på mina frågor på din egen blogg utan i stället väljer Ulf Bjerelds blogg som forum för dina svar.

Bl.a. skriver du på Bjerelds blogg följande: "Jag anser att en hög politiker som utsätts för en misstanke eller ett påstående om brott i normalfallet har ännu viktigare saker än juridiken att tänka på. Det är politikern och politiken som ifrågasätts, och att då fokusera på ett eventuellt avlägset åtal i stället för att agera öppet och redigt nu är att underminera sitt eget förtroende."

Du menar alltså att juridiken är oviktig i dessa sammanhang? Jag skulle vilja påstå tvärtom. Om inte juridiken finns på plats är varje agerande oredigt. Uttalanden från politiker som inte har juridiskt stöd är enligt min mening ägnade att just "underminera sitt eget förtroende".

Men visst kan jag hålla med dig om att juridiken kanske inte i alla lägen är det första man tänker på i en krissituation. Men då är det väl perfekt att vi har en statsminister som kan behålla sitt lugn och inte göra uttalanden som han i ett senare tvingas ångra p.g.a. juridiska skäl.

I det här fallet tycker jag dessutom - av moraliska skäl - att det knappast kan begäras av Reinfeldt att han ska gå AB:s ärenden och göra AB:s jobb, att framlägga de anklagelser de vill framföra mot Littorin av egen kraft och inte låtsas som att detta skulle höra till statsministerns ansvar.

Hör du inte själv hur idiotiskt det låter? Att kräva av landets statsminister att offentliggöra obekräftade rykten, utgivna av en av landet många olika tidningar, som han råkat få kännedom om på ett eller annat sätt. Skojar du med mig?

Vidare skriver du på Bjerelds blogg: "Det är dessutom fullt möjligt att berätta på en pressträff att man har fått besvärande frågor från ett medium dagen innan, utan att ange detaljerna i dessa påståenden."

Jaha, och hur skulle det gå till. Skulle du som tidigare journalist nöja dig med ett sånt uttalande utan att ställa följdfrågor? Skulle du anse som med din journalisterfarenhet att det var OK om Reinfeldt inte besvarade dessa följdfrågor? Och därefter inte göra sak om detta?

Du får ursäkta mig Dopping, men nu förolämpar du faktiskt mitt intellekt.

V

Staffan Dopping sa...

Svar till anonyme J:
Det var värst vad du tar i, du hävdar att jag förolämpar ditt intellekt. Ditt inlägg visar att jag inte har lyckats vara så tydlig att du uppfattat rätt vad jag försöker säga:


Att du funnit en del kommentarer av mig på Ulf Bjerelds blogg är inte något uttänkt, men jag ser en stor fördel i att diskussion sker på flera olika arenor.

”Du menar alltså att juridiken är oviktig i dessa sammanhang?” Nej, det har jag ju inte skrivit. Men för ett parti och en statsminister som vill vinna ett val om två månader så finns det något som är ÄNNU VIKTIGARE än juridiken för ett enskilt statsråd. Det var det jag försökte säga.

Jag är övertygad om att det inte var att ”vi måste se till att Littorin blir frikänd om det blir åtal” som stod högst på dagordningen när den moderata krisledningen la upp handlingslinjerna. Det var snarare ”hur kan vi göra för att få slut på rykteskarusellen och få bort den här affären från partiet och valrörelsen” - och det handlar inte främst om juridik. Snarare om medielogik.

Juridik är alltså inte oviktigt, men det hanteras i rättsinstanser och inte på politiska presskonferenser.

I fråga om AB:s anklagelser och statsministerns agerande så har du läst mig slarvigt, vågar jag säga (eftersom så väldigt många andra har uppfattat mig rätt på denna punkt). Jag kräver ingenting av landets statsminister och jag anser inte att han ska offentliggöra obekräftade rykten. Jag har försökt förklara att det bör vara kompatibla berättelser från Littorin och Reinfeldt. Och i denna i praktiken gemensamma berättelse är det ohyggligt oklokt att mörka att Littorin konfronterats med anklagelser från en tidning och att denna konfrontation har påverkat tidpunkten för avgången. Det är detta som jag har sagt och det låter inte så idiotiskt. Jag har inte heller sagt att detta är statsministerns ”ansvar” - bara att det skulle gynna honom själv och moderaternas förtroende om han agerade mer öppet. Det är inte i mitt intresse utan i statsministerns intresse att handla så.

När det handlar om att vara öppen om avgångsskälen är det den första pressträffen som är viktigast, det vill säga Littorins på onsdagsmorgonen. Och det är där som vissa relevanta fakta borde ha presenterats. De skulle sedan ha understötts och bekräftats på statsministerns pressträff.

Om det hade varit någon ordning. Om det hade varit professionell krishantering som gör det jobb som krishantering är till för.

Staffan Dopping sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Anonym sa...

Ja, ja och bla bla. Nu kan du ju själv läsa vad Littorin skriver på DN. På mig, som jobbar inom rättsväsendet, låter det som han håller helt öppet för en förtalsrättegång. Ngt som han inte hade haft en chans till han han eller Reinfeldt hade följt dina "goda råd".

V

Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Staffan Dopping sa...

För mig är det oerhört viktigt att en samhällsdiskussion sker i en respektfull ton. Några av de anonyma inläggen på min blogg är på gränsen för detta.
Jag försöker själv att föra debatten i en konstruktiv och analyserande ton, och jag ber er som skickar in kommentarer att bevara det förhållningssättet (vilket nästan alla redan gör).

Jag har nyss läst Sven Otto Littorins mejlsvar i DN och det är intressant läsning. Viktiga delar av hans budskap är enligt honom själv en följd av en fåfäng önskan att få slippa AB-publiceringen. Han säger också att han formulerade budskapet helt på egen hand. Det borde han inte ha behövt göra - när i livet behöver en människa stöd och hjälp? Jag återkommer.

Kalmardamen sa...

Staffan,
Om hanteringen av Littorinaffären skötts enligt dina mallar, så hade pressen på Littorin minskat.
Även om han använde skyldigmallen så skulle den varit oerhört mycket bättre.

Som det blev nu så känns hela historien konstig. Nästan att man börjar undra om det finns mer än "Anna".

Staffan Dopping sa...

Ja det blev mest pannkaka av krishanteringen. Men ju mer jag följer fortsättningen, inklusive tar del av SOL:s mejlsvar i DN, ser det ut som om jag har haft minst en felaktig utgångspunkt i mina resonemang.

Jag har ansett det som självklart att Littorin fått hjälp/styrning av några i partiledningen inför sin pressträff, men jag är inte säker på det längre. Av allt att döma har han i stort sett formulerat sitt eget avgångsbudskap. Detta har varit olyckligt för både honom och statsministern, men så har det förmodligen gått till.

Och att låta en knäckt person som just bestämt sig för att hoppa av som toppolitiker sköta sin avgång på egen hand - det är varken klokt eller hänsynsfullt.

Anonym sa...

Krishantering hit eller krishantering dit. Det blir ju så j*vla fjantigt och ett närmast till ett försök att göra det till något det inte är.

I efterhand kan alla "kriser" (verkliga som Tsunamin eller Pseudokriser som denna) och dess hantering analyseras och pekas finger åt. I all kaos så gör du fel. Mer eller mindre. Så är det bara. Det är bara så svårt att göra rätt när du bara kan göra fel. Hur du än gör.
Så hur gör du minst fel? Hur gör du minst fel om du t ex inte har gjort något överhuvudtaget? Om du inte vet vad som kommer att hända och oavsett vad som kommer att hända kommer det vara något du inte är förberedd för? Det är ju, oavsett hur det nu är med sakfrågan, i praktiken omöjligt att bevisa att något inte har hänt - som du inte vet om ska ha hänt.

Det blir ju inte så lite Harrisburg över detta. Men medieaporna blir ju glada över att få jobb?

/Martin

HumanLabRat sa...

Jag har funderat lite. Tänk om regeringens agerande i själva verket är årets PR-kupp!

Paul Ronge och Staffan Dopping har på sina bloggar redogjort för hur regeringen skulle gå tillväga i Littorin-affären. Men tänk om regeringens strategi och mål är en annan än att freda sig? Vad kan vara tanken med att Littorin inte svarar på frågor och springer och gömmer sig? Jo, journalisterna blir än mer nyfikna och fundersamma och kommer inte släppa affären förrän de fått svar. Detta borde regeringen rådgivare ha varit högst medvetna om, för det vet t.om. de flesta lekmän. Kan det i själva verket vara ett väl genomtänkt handlande för att Alliansen och i synnerhet Moderaterna ska få så stort utrymme som möjligt i media? Är i själva verket Littorins agerande en taktisk och beräknande PR-kupp?

I går gick DN ut med en påstådd intervju med Littorin. Ingenting nytt klargjordes i denna intervju, istället ser den till att hålla drevet igång och göra människor än mer nyfikna. Var befinner sig Littorin? Varför kan han inte svara på frågor via telefon? Har han köpt sex eller inte? Regeringen verkar inte vilja att drevet ska gå över, man agerar nämligen tvärt emot vad man borde göra för att släcka medias nyfikenhet! Istället får Moderaterna mängder av gratisreklam i alla tidningar. Kanske krishanteringen kring Littorin är kall och cynisk, men framför allt beräknande. Så mycket reklam som Moderaterna fått den sista veckan har de väl aldrig haft innan! Är detta årets PR-kupp månne?

Staffan Dopping sa...

Svar till HumanLabrat: Ja spekulera är ju fullt tillåtet, men risken att man hamnar långt utanför verkligheten är överhängande. Eftersom så mycket i denna affär bygger på missförstånd så ter det sig mycket chansartat att konspirera fram det hela.

Läs gärna mitt alldeles färska blogginlägg: "Så fel hade jag om Littorinaffären"!

Fredrik sa...

Senkommen publicering

http://fredrik.vartsollentuna.se/2010/07/11/almedalens-olika-skeenden/

Fredrik i Sollentuna